Betaltider debatterades i riksdagen – regeringen lovar återkomma efter höstens utvärdering
18. juni 2026
I en interpellationsdebatt ställde riksdagsledamoten Rashid Farivar frågor till energi- och näringsminister Ebba Busch om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.
Interpellationen kretsade kring fyra centrala frågor:
-Vilka konkreta åtgärder regeringen har vidtagit för att komma till rätta med långa betalningstider.
-Hur regeringen bedömer effekterna av dagens rapporteringsskyldighet för betalningstider.
-Varför Sverige motsatt sig delar av EU-kommissionens förslag om gemensamma regler mot sena betalningar.
-Om regeringen är beredd att överväga nationella åtgärder, exempelvis en lagstadgad huvudregel om 30 dagars betaltid, om EU-processen inte leder framåt.
Fokus på utvärdering av rapporteringsskyldigheten
I debatten lyfte Ebba Busch fram den rapporteringsskyldighet för betalningstider som idag gäller för större företag. Regeringens linje är att invänta den planerade utvärderingen innan ytterligare åtgärder övervägs.
Utvärderingen ska enligt tidigare beslut genomföras efter tre år och väntas vara klar under hösten 2026.
Regeringen menar att det först då finns ett tillräckligt underlag för att bedöma vilka effekter systemet haft på företagens betalningsbeteenden och om ytterligare åtgärder behöver vidtas.
Kritisk till utformningen av EU-förslaget
När det gäller EU-kommissionens förslag om en tvingande betalningstid på maximalt 30 dagar betonade Ebba Busch att regeringen ser positivt på ambitionen att komma till rätta med sena betalningar.
Samtidigt framhöll hon att regeringen haft invändningar mot delar av förslagets konstruktion och hänvisade till att den nuvarande utformningen inte fått stöd i Sveriges riksdag.
"Vad som är lagligt är inte alltid moraliskt rätt"
En av debattens mest uppmärksammade formuleringar kom när Ebba Busch konstaterade att vad som är lagligt inte alltid är moraliskt rätt.
Hon pekade på att det finns exempel där stora aktörer använder sin marknadsposition på ett sätt som kan uppfattas som oskäligt mot mindre leverantörer.
Samtidigt uttryckte hon en oro för att en generell lagstadgad 30-dagarsregel riskerar att få oönskade konsekvenser för vissa företag och att eventuella framtida åtgärder därför måste vara väl avvägda.
Viktig fråga för leverantörsindustrin
För FKG medlemsföretag är frågan fortsatt högaktuell. I FKGs nyligen genomförda medlemsundersökning uppger över 85 procent av företagen att de påverkas negativt av långa betaltider, och nästan hälften beskriver påverkan som betydande. Företagen pekar bland annat på att kapital binds upp, finansieringskostnader ökar och investeringar skjuts på framtiden.
Att frågan nu återigen diskuteras på högsta politiska nivå är därför positivt.
FKG följer utvecklingen
Debatten gav inga besked om nya åtgärder här och nu. Däremot signalerade regeringen att frågan fortsatt är aktuell och att man avser återkomma när utvärderingen av rapporteringsskyldigheten är genomförd senare i år.
För FKG är det ett viktigt nästa steg.
Leverantörsindustrin står inför omfattande investeringar för framtida konkurrenskraft. För att dessa investeringar ska kunna genomföras krävs inte bara innovation och kompetens – utan också rimliga affärsvillkor.
FKG kommer därför att fortsätta följa frågan och verka för lösningar som stärker svenska leverantörsföretags konkurrenskraft och långsiktiga utvecklingsmöjligheter.